Popadelica
I fredags var jag och finaste Lisa på Popadelica. Såsom jag hade taggat den här kvällen kände jag mig som den lyckligaste människan på planeten.
Först ut var Thomas Stenström, och jag måste säga att han var snäppet bättre idag en första gången jag såg honom. Magiskt.
Därefter gick Hurula på! Har aldrig sett H live innan, så det var riktigt kul!
Och så exploderade hela folkets park. Markus Krunegård, den mannen är en klass för sig. Grät, skrek och dansade längst fram med mina vänner, tog hans hand och sjöng allsång tillsammans med publiken jag vet inte hur långt efter att han hade gått av scenen, och rätt som det var var han ute igen. Lyssnade på oss, gick fram och tillbaka längs kravallstaketet och hälsade på oss som stod kvar.
Vi tog bussen in till stan, blev bjudna på efterfest med Thomas Stenström och hans band på deras hotellrum, passerade Krunegård i lobbyn och fattade ingenting. (Sorry mami, jag tänkte att du skulle fråga mindre om jag sa att vi gick till bongo hehe, love u!) Runt 3-4 tiden promenerade vi sedan genom stan hem till Axel. Så konstig och underbar sista kväll i Jönköping.
